Hållbarhetsveckan
Sharing is Caring
Korsholms kommun erbjuder flera delningstjänster som gör vardagen smidigare, mer hållbar och kostnadseffektiv – för både personal och invånare. Här hittar du en överblick över tjänsterna, hur de fungerar och hur du kan ta del av dem.
Elcyklar – snabbt, smidigt och hållbart!
Korsholms kommun har två elcyklar som anställda kan boka för arbetsärenden. Sommartid finns de vid ämbetshusets huvudingång, vintertid i källaren. Hjälm, pump och en praktisk ryggsäck hämtas vid infopunkten.
Cyklarna bokas i bokningssystemet (Elcykel SVART och Elcykel RÖD). Använd alltid hjälm, lås cykel och batteri noggrant och ta med batteriet när du parkerar utanför ämbetshuset. Vid behov kan batteriet laddas under möten.
Elbil – smart, hållbart och enkelt!
Nu finns kommunens elbilar vid Ämbetshuset längs Centrumvägen och de kan bokas enkelt via appen Omago. Tjänsten gör det smidigt att ta sig fram på ett klimatsmart sätt – både för tjänsteresor och för privatbruk kvällar och helger.
För att komma i gång laddar du ner Omago-appen och registrerar dig med din korsholm.fi-adress och telefonnummer (verifiering tar 1–2 dygn). Bokning sker via appen – välj Arbetsanvändning, uppge kostnadsställe och typ av resa. Kom ihåg att boka med lite extra marginal och att alltid returnera bilen laddad, så att nästa användare kan köra i väg direkt.
Genom att dela bilar sparar vi resurser, minskar utsläpp och gör det enklare för fler att köra elbil. En gemensam lösning som gynnar både miljön, plånboken och gemenskapen!
Sportoteket – rörelseglädje för alla!
Vid Korsholms huvudbibliotek på Skolvägen 1 i Smedsby hittar du Sportoteket, där du kan låna idrottsredskap helt kostnadsfritt med ditt bibliotekskort. Lånetiden är två veckor, precis som för bibliotekets övriga material. Utrustning kan även beställas för avhämtning vid filialbiblioteken och reserveras direkt från huvudbiblioteket.
Sportoteket växer i takt med efterfrågan, så kom gärna med önskemål om vilken utrustning du vill se på hyllorna framöver. På så sätt blir det ännu enklare för alla att hitta rörelseglädje!
Fröbibban – dela och odla tillsammans!
På biblioteket kan du låna frön ur Fröbibban och låta odlingsglädjen spira. Välj upp till fem fröpåsar, odla hemma och låt en del av skörden gå i frö. När du plockat nya frön packar du dem i små påsar eller kuvert, märker med sort och datum och lämnar tillbaka till biblioteket – så får fler chansen att odla.
Vi välkomnar frön av grönsaker, sommarblommor, perenner och andra sorter. Till varje inlämnad fröpåse fylls en enkel blankett i med odlingstips och information som kan hjälpa nästa låntagare.
Fröbibban bygger på delning och gemenskap – en cirkulär lösning som gör det enkelt att prova nya växter år efter år.
Har du frågor? Kontakta bibliotekarie Tina Back vid Korsholms huvudbibliotek.
Har du idéer på fler saker vi kan dela?
Elbilarna, elcyklarna, Sportoteket och Fröbibban är alla exempel på hur vi tillsammans kan spara resurser, skapa gemenskap och göra vardagen lite enklare. Vi vill gärna utveckla delningstjänsterna vidare – och här behöver vi din hjälp.
Har du en idé på något som kunde delas i kommunen, eller känner du till en tjänst vi inte nämnt här? Hör gärna av dig och berätta! Tillsammans kan vi hitta smarta lösningar som gynnar både miljön, ekonomin och gemenskapen.
Var fräck och släck!
Kommunen arbetar ständigt med att minska på den egna energiförbrukningen. Detta är både hållbarare för den kommunala ekonomin och närmiljön.
Personalens ansvar – små gärningar tillsammans!
Kommunen uppmanar den egna personalen att spara energi genom informationskampanjer. Genom att släcka lampor och apparater efter arbetsdagens slut kan den enskilda arbetstagaren bidra till att minska på kommunens energianvändning.
Solpaneler vid kommunens byggnader
Fastighetsverket arbetar kontinuerligt med att bygga ut solpaneler i anknytning till kommunala byggnader för att ta tillvara på solenergi och minska på behovet av andra energikällor. Solpaneler kan alstra energi som kan tas tillvara för både el- och värmeproduktion. I nuläget finns solpaneler monterade vid bland annat ämbetshuset, Kvevlax lärcenter och Fjärdskärs fiskehamn.
Under 2024 producerades ca. 61 MWh (megawattimmar) vid ämbetshuset, vilket motsvarar 8 300 euro på ett år. Den genomsnittliga inbesparningen är ca 10 procent på en årlig basis.
Vid Kvevlax lärcenter har man hittills under året producerat ca 51 MWH, vilket motsvarar 6 630 euro.
En energieffektiv kommun
Kommunen arbetar ständigt med att försöka minska på sin energianvändning och miljöpåverkan. I klimatstrategin ställs följande målsättningar för att få en energieffektivare kommun:
- Fossil uppvärmning avskaffas och byts ut mot hållbarare uppvärmningsmetoder.
- Vi strävar efter att installera system som kan återvinna värme i våra byggnader.
- Energiuppföljningssystem tas i bruk för att råda bot på energitjuvar.
- Förbättrat avloppsnät för att minska på onödiga läckage.
- Vägbelysningen förnyas så att gamla armaturer med förhållandevis stor energiförbrukning ersätts med energieffektiva LED-armaturer.
- Att erbjuda energirådgivning till kommuninvånare och bostadsbolag, bl.a. hur de kan optimera energiförbrukning
Utöver detta arbetas det ständigt inom kommunen med att fundera ut nya åtgärder för att minska på energianvändningen, med utgångspunkt ur kommunens team för hållbar utveckling.
Har du märkt av energitjuvar inom ditt arbete?
Att använda sig av mindre energi är både ekonomiskt och ekologist hållbart. Därför bör både den enskilda arbetstagaren som organisationen göra vad de kan för att minska energianvändningen. Alla åtgärder är hemåt och har en inverkan även om de i det stora hela kan kännas som en droppe sjön!
Har du idéer på hur kommunen kan spara energi? Har du märkt av energitjuvar inom ditt arbete?
Hör gärna av dig och berätta! Idéer föder smarta lösningar och fungerande helheter!
Sortera rätt – känn dig lätt!
Korsholms klimatstrategi lyfter fram återanvändning, sortering och cirkulär ekonomi som viktiga delar av kommunens klimatarbete. Kommunen strävar efter att förbättra sopsorteringen på alla verksamhetsställen genom fler sorteringspunkter, tydliga instruktioner och deltagande i kampanjer. Vid rivningsarbeten ska minst 70 % av byggmaterialet återvinnas, och nya byggprojekt ska i så stor utsträckning som möjligt använda återvunnet eller återanvändbart material.
Kommunen arbetar också för att förlänga livslängden på möbler och material genom återbruk och samarbete med lokala företag. Arbetet kompletteras med informationsinsatser, enkäter och hållbarhetskampanjer för att stärka invånarnas kunskap och engagemang.
Sopsortering och återvinning – mer betydelsefullt än du kanske tror
Vi hör ofta att det är viktigt att sortera sitt avfall, återvinna material och tänka hållbart – men varför egentligen? Här är fem konkreta fakta som visar hur våra vardagsval påverkar miljön, ibland på oväntade sätt:
- Förpackningar kan minska matsvinnet
Att kasta en enda skiva bröd har större miljöpåverkan än att återvinna plastpåsen den låg i. Det visar hur viktiga förpackningar är för att skydda maten och minska onödigt svinn. - Metall och glas kan återvinnas hur många gånger som helst
Till skillnad från många andra material kan både metall och glas återvinnas utan att kvaliteten försämras. Därför är det viktigt att de hamnar i rätt kärl – de är värdefulla resurser. - Matavfall kan bli både bränsle och el
Av ett kilo matrester kan man producera tillräckligt med biogas för att köra 1,4 kilometer med en biogasbil – eller driva ett kylskåp i ett dygn. Bioavfall är en resurs, inte bara skräp. - En t-shirt kräver tusentals liter vatten
Att tillverka en enda t-shirt i bomull kräver omkring 2 700 liter sötvatten – ungefär lika mycket som en person dricker på 2,5 år. Det visar hur resurskrävande klädproduktion kan vara. - Klädindustrin släpper ut mer än flyg och sjöfart tillsammans
Modeindustrin står för större utsläpp än både flyg- och båttrafiken. Därför är det bättre att använda kläderna längre och bara köpa nytt när det verkligen behövs.
Från svinn till vinn!
Fakta om Matsvinn
Kosthåll – hållbar mat varje dag
Varje vardag lagas omkring 4 600 portioner i sammanlagt 9 tillredningskök, maten delas ut i 3 skolor och i 17 daghem som alla har egna utdelningskök – ett arbete som utförs av ca 60 engagerade medarbetare. Målet är att servera god mat på ett sätt som också tar hänsyn till miljön.
Utmaningar vi möter:
- Svårt att alltid skicka rätt mängder mat till utdelningsköken, särskilt när frånvaro uppstår på daghemmen.
- Mycket plast används i köken, till exempel slevar, glas och ugnsformar.
- Vid sjukfrånvaro kan engångsartiklar behöva tas i bruk för att underlätta för personalen.
Så här arbetar vi för att bli bättre:
- Matsvinn: Mathjälpen i Vasa hämtar överbliven mat från de två största köken (30–40 portioner per dag). Vid daghemmen har vi minskat svinnet med 13,5 % mellan 2022 och 2024. Eleverna får också påverka genom ”elevernas val”, där de röstar fram sina favoriträtter.
- Plast: Vi satsar på metallbestick och glas i stället för plast, men behåller plastpåsar i ugnsformar för att spara vatten, tid och arbete – samt för bättre hygien.
- Engångsartiklar: Under normala omständigheter används inte engångsartiklar i köken.
Visste du?
Med brickfri servering i det nya skolcampuset minskar vattenförbrukningen så mycket att den mängd vi sparar in under två år skulle räcka för att fylla hela bassängen i Korsholms simhall en gång!
Globalt och nationellt perspektiv
– En tredjedel av all mat som produceras i världen slängs – cirka 1,6 miljarder ton per år.
– I EU slängs över 59 miljoner ton mat varje år, vilket motsvarar 132 kg per person.
– I Finland slänger hushållen i genomsnitt 25 kg matsvinn per person och år, vilket motsvarar utsläppen från 139 000 personbilar.
Miljöpåverkan
– Matsvinn står för 8-10 % av världens totala växthusgasutsläpp – mer än alla flyg-, väg- och sjötransporter tillsammans.
– Om matsvinnet minskades med 25 %, skulle vi kunna mätta alla 870 miljoner människor som idag svälter.
– I EU orsakar matsvinn 16 % av utsläppen från livsmedelssystemet.
Målsättning i Korsholms kommuns klimatstrategi: vi ska skapa ett bättre förhållningssätt till mat
Det ska vi bland annat göra genom att vi minskar på matsvinnet genom olika kampanjer och genom att jobba med attityder, genom att skapa en trevlig matsituation och genom att se till att matgästerna känner de kan påverka det som serveras.